Sällskapssjuk
2009-01-09 @ 18:36:32Saknar en kompis att prata och utbyta tankar med... maken är inte much of a talker och de flesta jag omger mig med är ungdomar och vi kanske inte direkt har samma intressen även om jag tycker det är trevligt att umgås med dem.
Jag har märkt att jag nästan inte vet hur jag ska uppföra mig i vuxnas sällskap... känner mig ofta väldigt utanför när det är en massa vuxna samlade tillsammans.
Kanske är det så att jag nu äntligen till sist har kommit till en ålder då jag vill umgås på vuxet manér eller så har jag helt enkelt nått kanten på min tråkighetsfaktor nu.
Måste skaffa mig nya vänner, då de flesta verkar ha försvunnit...
Jag vill ha vänner... buhu!
heeej SUPERMOM! jag har läst igenom alla inlägg jag missat nu. asså, du skriver så bra, så fint, så fängslande. man läser varende ord och man kan verkligen se allt framför sig. du är verklugen ovanligt duktig på att skriva och BEskriva. hoppas det går bra me tjejerna hemma. va roligt att höra att de blivit mer vuxna. en mamma blir nog alltid glas av sånt. måste vara jobbigt för er mammor att se era barn bråka. och ofta inte kunna överrösta och ingripa. jag och fia har haft våra dispyter många ggr oxå. men hon har alltid överröstat mig. haha. lycka till med allt. jag vill smaka på din gulash o nybakat bröd. omg, jag älskar gulash! puss o kram nela
Tack Nela! Gullig du är som hela tiden tittar in och kommenterar. Skvaller: Natha o Fia e på cafét just nu! Hihi!
Jag skriver nog som alla andra varken sämte eller bättre, men det är ju roligt att du uppskattar det.
Ha en bra dag gumman! Kram
Inte alla tvåbarnsföräldrar förstår en flerbarnsfamiljeförälder... gång på gång har jag fått förklara...tills jag bara fann mig, fridfullt i att: de fått chansen att förstå- jag kan inte ha dåligt samvete för att "kompisar" tonar bort. De viktiga finns kvar- få men diamanter.
Jag tror ingalunda det handlar om tråkighet eller annat...Men det är en konst att finna sitt bästa element att vistas i. Blir själv trött på allt barnorienterat ibland. Men det är livet! Som jag glädjs över.
I ett sällskap av vuxna finns alltid så mycket spel och trix också. Att erövra roller och platser, promota sin karriär eller status... Jag vill och orkar bara kommunicera om verkliga ting.
Stor kram.
sådär känner jag också.
att jag inte har en aning om hur man umgås med vuxna människor. jag är nästan bara med mina barn, de vuxnast människorna är mina småsystrar och ja det är väl inte direkt kurs i vuxenbeteende.
fast jag har aldrig lärt mig hur man gör. är lite som att släppa in nån vilde i en civiliserad salong så ist är jag tyst... tyvärr.
inga väner i sikte för mig heller, tråkigt nog. lär inte bli ågra heller så länge jag bor kvar i denna lilla hålan och bara sitter hemma :S men emn... kanske en dag... kanske en dag flyttar jag...
fast tråkigt fram tills man hittar nån, förstår hur du har det...
kram
