Huhu...huhu! Vem tog min fru? Lycka?
2010-02-04 @ 09:02:47Så sa duvan som satt i trädets topp i morse...
Varje gång jag hör en duva huhua så tänker jag på min morfar... han brukade alltid härma dem och lägga till det där om frun (önsketänkande). Mormor brukade alltid mata duvorna genom köksfönstret och morfar gillade inte det... för det blev så mycket duvskit på gräsmattan.
Är människor så väldigt OLYCKLIGA nuförtiden? Jag frågar detta...för att jag alltid läser om lycka i Metro och på löpsedlar.
Hur finner man lyckan? Så blir du lycklig!
Och så får man en massa tips om hur man ska bli lycklig. Har vi människor kommit till den punkt då inget kan göra oss lyckliga längre? Har vi redan allt vi önskar och behöver? Är vi uttråkade?
Är det inte enkelt att vara lycklig egentligen? Kräver lyckan så mycket...
Ibland känner jag det som att vi "människor och alla som lever i vår värld (typ djur)" är försökskaniner i något stort projekt som utförs i någon annan dimension. I stället för i en bur så är vi inspärrade i vår värld och så sitter det någon där och utsätter oss för än det ena än det andra.
Jag vet i alla fall att jag själv är mycket lyckligare när jag gör saker i min egen takt utan en massa stress och måsten. Dagens tempo är för högt för mig... och jag vill helst inte vara del av det!
Men... det måste man, för annars överlever man inte?
Sådärja... det var några av dagens tankar! Nu tänker jag hänge mig åt nio timmars arbete med start precis just nu...
Du har en sak att hämta inne hos mig: http://soulsistersdiary.blogspot.com/2010/02/kreativ-bloggare.html
kram
Du har rätt, dagens tempo är högt, stämmer inte med vår inre klocka. Och ändå tänker jag att det kanske inte är värre än det var för längesedan... Slit för brödfödan och fattigdom. Men, man inte fundera så mycket på lyckan och ingen annan trumpeterade ut den till gemene man i dags- och veckopress/TV/film. För att läsa noveller och romaner skulle du ha det gott ställt och tid. Idag blir vi serverade en bild av lyckan samtidigt som vi alltid får höra att det hänger på oss själva - det är vi som ska förverkliga oss. Alltså ännu mer krav, inte bara jobba men förverkliga dessutom dig själv och bli lika lycklig som grannen. Svårt ibland att inte bara få förlita sig på ödet och sin lott... Jag läser mycket Moa Martinsson, Harry Martinsson, Moberg med flera emellanåt, för att bli påmind om hurman kan orka mer än vad man tror. Då blir jag stark. Kramar idag, slut på pausen från jobbet!
du har så rätt! tänkvärt inlägg. bra!
sv: nämen tack så jättemycket, glad jag blir! gulligt av dig!
Kloka ord...
Tror också att vi får alldeles för mycket influenser från tv/media som gör att vi jagar något vi inte kan få och då känner vi oss olyckliga.
kram
Jag kan en del, men nu har jag lyckats få bort bilden på mig själv på första sidan och en spalt har hoppat fel och jag kan bara inte få "in det" igen... Det är säkert lätt för någon som kan men duktigt jobbigt för mig =)
Det är sant, svenskar är mer olyckliga än någonsin. Nästan halva befolkningen går på någon form av uppåtjack, främst lyckopiller...
Men varför? Bara man åker över gränsen till Norge eller Danmark så är folk gladare!
I Sverige har vi så mycket press på oss att vi ska bli bra, förverkliga oss och man duger inte som en liten medelsvensson. Man ska hinna med så mycket man kan på så kort tid som möjligt och gärna hinna före tiden! Man tar förgivet de små sakerna, man bara rusar förbi dem till något större. Vill ha mer och mer. Samhället pressar oss mer och mer också. Det är upp till var och en att finna lyckan och sluta påverkas av vad media anser vara lycka.
Läste precis regnnatts inlägg. Jag tror inte alls att folk var olyckliga förr i tiden på samma sätt som vi är nu. Anledningen är bland annat religion. I fattiga hem/ områden/länder i världen är också där gudstron är som starkast. Man finner tröst i att bara man lever ett så gott liv som möjligt så kommer gud hjälpa dem vidare. Och i fattigdom lär man sig uppskatta det lilla på ett helt annat sätt. Dessutom levde man mer här och nu förr i tiden. Man visste ju inte alls i samma utsträcklning vad som pågick i världen och media var inte lika påtaglig.
Bara en tanke, rätta mig om jag har fel :)
Minns inte vad det hette, men alla ville "göra om sidan" så den passade i nåt redigeringsprogram som var gratis (men det kostade massor att göra om hemsidan och ladda in det i detta programmet).
Med programet kunde man redigera hemsidan direkt online precis som med bloggen. Det verkar ju smart. Men ganska dyrt när man har en fungerande hemsidas redan.
