Så har vi då hämtat mina nya byråer, en vanlig och en spegelbyrå. Jag är jättenöjd, de var mycket finare än vad jag trodde att de skulle vara. Nästan synd att måla om dem...

Men jag har redan bestämt att de ska bli vita och då får det vara så!

Spegelbyrån var handgjord utav en vän till kvinnan och verkligen jättefint gjord. Tjejerna blev överförtjusta!

Strax innan vi skulle åka iväg och hämta möblerna ringde jag kvinnan för att fråga efter adressen, det visade sig att de bodde alldeles i närheten av kyrkogården där min mormor och morfar ligger begravda.

På vägen dit ville lill Maran (som också var med) att vi skulle stanna vid kyrkogården för att besöka graven, naturligtvis så ville jag också det... men sa inget då. Tänkte att det kanske var bättre på hemvägen.

Kvinnan var hur gullig som helst mot oss... hon hjälpte till och gav oss en gammal bäddmadrass och ett överkast för att skydda spegeln. Det var första gången hon sålde något på blocket och hon var jätteglad, de hade haft ute en massa saker till försäljning och hade fått sålt allt på mindre än 24 timmar. Det var också första gången jag köpte något blocket och jag är supernöjd!

På väg tillbaka började lill Maran tjata om att besöka graven när vi närmade oss kyrkogården och jag bad också om att vi skulle stanna en stund, men Prinsen var stressad och sa att han inte hade tid. Jag frågade en gång till och sen teg jag... när vi passerade kyrkogården kände jag mig så besviken, men ändå förstående... för idag flyttar Prinsen till sin egen lägenhet, han hade jobbat hela dagen och ville bara hem och flytta sina saker.

Väl förbi kyrkogården började mina tårar ofrivilligt att rinna nedför kinderna... men jag sa inget mer!

Plötsligt svänger Prinsen av vägen, vänder och kör tillbaka till kyrkogården... jag måste ändå pissa sa han och svängde in på parkeringen. Vi plockade en bukett rödklöver och några överblivna hundkex eller i alla fall något som liknade dem. Ingen verkade ha varit vid graven på ett bra tag... jag har bara varit där en gång sen min morfar begravdes för 6 år sen. Jag klarar inte av att gå dit... för jag är så besviken på både min mamma och mina morbröder. En liten futtig ful fyrkantig sten som ligger ner, helt opersonlig, tråkig och intetsägande...

Det är inte alls vad min mormor och morfar hade önskat... de hade inte heller velat ha något överdådigt utan bara en vanlig fin grav. Vet att min mamma var oense med sina bröder angående stenen men hon stod inte på sig...

Men det är inte bara därför jag inte har klarat av att gå dit... utan jag blir så jäkla ledsen...fortfarande... fastän det är 8 år sen mormor dog och 6 sen morfar dog.

Idag kändes det ändå bra att gå dit... vi rensade bort alla löv som fallit på  graven, arrangerade vår blombukett och satt där en stund. Sen gav vi oss av hem ...

Nu ska jag äta lite kycklingsallad och sen ska jag börja måla byrån i hallen... och lite senare ikväll ska jag börja på en ny ljuslykta som en av grannarna har beställt.

Jag önskar alla en skön kväll...