Sorterade tvätt idag och fick plötsligt tunikan jag hade på mig på en förlossning för ett par dagar sen i handen, kunde inte låta bli att snusa på den... och visst... den luktade fortfarande nyfödd baby!

Jag tror inte att det finns någon mer underbar doft än den av ett nyfött barn... underbar, men samtidigt lite konstigt äcklig! Som fostervattnet...

Jag var med om en helt underbar förlossning (alla förlossningar är underbara och mirakel) för ett par dagar sen, det var en mamma som fick sitt tredje barn. Det var meningen att mamman en vecka före bf skulle sättas i gång med dropp eftersom det fanns vissa komplikationer.

Mamman var inne på bb redan vid åttatiden den dagen, men istället för att ge mamman dropp ville man prova och se om förlossningen kanske kunde komma igång utav sig själv genom att man stack hål på hinnorna (ca 8:50) ... och det gjorde den! Jag kom dit ca femton minuter efter vattenavgång och då var värkarna väldigt väldigt svaga, knappt märkbara.

Vi satt och småpratade i rummet och åt faktiskt godis, sen promenerade mamman runt i rummet lite... värkarna började bli lite starkare. Sen promenerade vi i korridoren och då blev värkarna mer regelbundna, tätare och starkare.
Tillbaka på rummet igen var klockan nästan elva...

Då ville mamman duscha, och så bad hon om att få lustgasen påsatt för att kunna använda den då hon kom ut från duschen. Hon duschade en stund, varmvattnet fick henne att slappna av och jag kunde höra att hon skötte andningen ypperligt!

När smärtan blev för stark, kom hon ut och la sig i sängen, började använda lustgasen...

Barnmorskan kom för en undersökning och sa att nu var mamman öppnad 8 centimeter... innan hon ens knappt var klar med undersökningen så ville mamman börja krysta.
In kom sköterskor med utrustning... mamman höll ett stadigt tag i min hand... hon fick lite panik ett tag och började skrika... men efter endast 3-4 täta krystvärkar så var den lille pojken ute.

Knappt 2,5 timme från vattenavgång...

En perfekt förlossning, kanske till och med lite för snabb... en underbart duktig mamma!

Jag själv är så glad att jag fick vara med på hennes förlossning, för första gången sen jag själv fick mina barn fick jag chansen att utifrån uppleva en sådan snabb förlossning. När man ligger där själv har man inget tidsperspektiv... allt känns längre och värre än vad det är. Nu förstår jag bättre mina egna förlossningsupplevelser!

Nästa vecka är det dags för ett nytt uppdrag...