Dagens goda gärning...
2009-10-29 @ 00:13:09... var att hjälpa en kvinna som var redigt berusad upp i från marken när hon ramlat och inte klarade sig upp igen ensam.
Jag såg inte kvinnan först för det var så mörkt och hon hade ramlat alldeles vid vägkanten...
Hade inte en annan förbipasserande vänt sig om för att titta på henne då hon passerade platsen så hade jag nog inte ens sett henne. Jag förstår dock inte den andra kvinnan som bara fortsatte...
Jag gick fram till henne... lill Fan som var med såg skräckslagen ut och drog mig i jackan och viskade att hon kanske var farlig... frågade hur det var med henne och om hon behövde hjälp.
Och det behövde hon ju helt klart... benen bar henne knappt! Alldeles för överförfriskad var hon och det beklagade hon sig över... "jag borde ha vetat bättre än att dricka så mycket"... jaja... i eftertankens kranka blekhet!
Jag praktiskt taget ledde henne till en plats i backen där hon kunde stödja sig mot ett räcke... vi småpratade lite... lill Fan stod hela tiden en bit ifrån och stirrade på oss... "Kom nu!" viskade han.
Men jag kunde inte lämna henne förrän jag försäkrat mig om att hon skulle klara sig själv och inte drutta omkull direkt igen.
Jag vet inte hur många gånger jag vände mig om i backen för att se om hon fortfarande var på benen...
Lill Fan var rasande på mig... "Mamma du kan inte bara gå fram till någon som är full och börja prata med dem... tänk om hon hade tagit upp en stor kniv?!"
Jag förklarade att om man ser en människa som ligger på marken och inte är agressiv så ska man allt gå fram och fråga om man kan hjälpa till... är det en aggressiv person så kan man ju alltid ringa polisen, så de kommer och hjälper till.
Alla är vi ju bara människor...
Jag såg inte kvinnan först för det var så mörkt och hon hade ramlat alldeles vid vägkanten...
Hade inte en annan förbipasserande vänt sig om för att titta på henne då hon passerade platsen så hade jag nog inte ens sett henne. Jag förstår dock inte den andra kvinnan som bara fortsatte...
Jag gick fram till henne... lill Fan som var med såg skräckslagen ut och drog mig i jackan och viskade att hon kanske var farlig... frågade hur det var med henne och om hon behövde hjälp.
Och det behövde hon ju helt klart... benen bar henne knappt! Alldeles för överförfriskad var hon och det beklagade hon sig över... "jag borde ha vetat bättre än att dricka så mycket"... jaja... i eftertankens kranka blekhet!
Jag praktiskt taget ledde henne till en plats i backen där hon kunde stödja sig mot ett räcke... vi småpratade lite... lill Fan stod hela tiden en bit ifrån och stirrade på oss... "Kom nu!" viskade han.
Men jag kunde inte lämna henne förrän jag försäkrat mig om att hon skulle klara sig själv och inte drutta omkull direkt igen.
Jag vet inte hur många gånger jag vände mig om i backen för att se om hon fortfarande var på benen...
Lill Fan var rasande på mig... "Mamma du kan inte bara gå fram till någon som är full och börja prata med dem... tänk om hon hade tagit upp en stor kniv?!"
Jag förklarade att om man ser en människa som ligger på marken och inte är agressiv så ska man allt gå fram och fråga om man kan hjälpa till... är det en aggressiv person så kan man ju alltid ringa polisen, så de kommer och hjälper till.
Alla är vi ju bara människor...
Kommentarer
Postat av: Tizzelzzel
Det där var BRA gjort!!!! Precis så man skulle vilja att alla gjorde! Fast - jag förstår din son också! Idag händer det så mycket hemskt! Så synd att man ska behöva tänka så!!!
Trackback
