Härliga sommar!
2010-07-28 @ 22:46:02Jag önskar att jag hade mer tid att njuta av den...
Jag jobbar på och ungarna är gatubarn, hela mitt schema var fullt utav 9 timmars dagar... det är bara att bita ihop och genomföra dem. Lång resväg som dessutom blivit längre då de dragit in den buss som gick hela vägen hemifrån och till jobbet.
Inga äventyr har det blivit... inte ens det med de stora barnen har blivit av! Den dagen jag försökte boka in oss fungerade inte för alla, så vi får vänta på ett nytt tillfälle. De jobbade och var bortresta...
Lill Prinsessan har varit iväg på ett eget äventyr ute på ön med grannfamiljen... jag träffade henne alldeles nyss och jag fick inte ens en kram efter att hon varit borta i tre dagar.
Jag fick en liten beställning i helgen och målade en doppresent... det blev två fina glas. På båda glasen blev det en vit duva som håller ett vitt band som då går från ena glaset till det andra, det liksom binder ihop de båda glasen via fötterna (glasfötterna alltså), på ena glaset är babyns namn skrivet i guldfärg på det vita bandet och på bandet hänger det ett guldkors (likt en berlock), på det andra glaset fortsätter det vita bandet och där hänger det också likt en berlock... tro, hopp och kärlek. Även där finns det en duva som håller bandet med sin näbb.
Glasen var tänkta att använda som livsglas... hon får det första glaset vid dopet, det andra när hon fyller 15 (då det är extra stort i chile) och kan sen använda båda glasen till att tex dricka förlovnings eller bröllopsskålen i...
Jag sitter här med mina svullna ben... och har lika ont som förut! Idag hade jag så ont att det blev till att stanna hemma från jobbet...
Annat som jag har ängnat tid åt istället för att blogga är att shoppa... kläder till både mig och barnen. Snart ska det bli lite nytt i möbelväg också...
Hoppas ni alla har en bra sommar!
Kvalitet- och ensamtid
2010-07-20 @ 09:26:18Hur mycket man än försöker ... så är det ibland svårt att få till egentid med varje barn... i alla fall när man har många!
Jag tycker inte att det spelar så stor roll vad man gör med barnet... det kan röra sig om något så enkels som att bara sitta tillsammans och prata en stund ostört till att man gör någon aktivitet tillsammans.
Mina stora barn har inte fått så mycket av just den där aktivitetstiden med mig under de senaste 10 åren... ja sen småbarnen började komma till världen!
De fick konkurens av en ny kull småsyskon och mamma hade plötsligt inte samma tid som innan...
Egentid för samtal och att umgås hemma går ju nästan alltid att ordna... men just det här med att kunna göra något utanför hemmet med de stora barnen är något som praktiskt taget aldrig händer förutom några shoppingturer då och då...
Så därför har jag bokat in kommande måndag med bara de stora barnen... då överger jag de små redan tidigt på morgonen och kommer inte hem igen förrän sent på kvällen.
Vi ska ha ett heldags äventyr! Ser verkligen fram emot det...
Jag tycker inte att det spelar så stor roll vad man gör med barnet... det kan röra sig om något så enkels som att bara sitta tillsammans och prata en stund ostört till att man gör någon aktivitet tillsammans.
Mina stora barn har inte fått så mycket av just den där aktivitetstiden med mig under de senaste 10 åren... ja sen småbarnen började komma till världen!
De fick konkurens av en ny kull småsyskon och mamma hade plötsligt inte samma tid som innan...
Egentid för samtal och att umgås hemma går ju nästan alltid att ordna... men just det här med att kunna göra något utanför hemmet med de stora barnen är något som praktiskt taget aldrig händer förutom några shoppingturer då och då...
Så därför har jag bokat in kommande måndag med bara de stora barnen... då överger jag de små redan tidigt på morgonen och kommer inte hem igen förrän sent på kvällen.
Vi ska ha ett heldags äventyr! Ser verkligen fram emot det...
Ena dagen ingen mat nästa fest...
2010-07-16 @ 12:26:15Igår blev det alltså lattjo lajban för oss!
Pengarna var till att göra något kul med barnen samt köpa något till dem som skulle vara som present från farbrodern.
Vi åt ute... visserligen inget flott... utan bara på MAX, men det var tillräckligt flott för barnen som inte ätit hamburgare ute på flera månader. De gånger vi har haft råd med något extra så har vi beställt hem pizza istället (ungefär en gång i månaden... kanske).
Efter att vi ätit gick vi och shoppade lite nya kläder... även till mamma och Värstinnan!
Sen gick vi och handlade en massa livsmedel...
Resten av pengarna ska vi använda till en dunder picnic vid sjön idag och sen ska vi även göra något kul en annan dag... antingen Liseberg eller Vattenpalatset. Och dessutom kan jag vara lugn tills mina pengar kommer...
Så tack Ammo!
En trött och schleten mamma, fortfarande alldeles svullen, en sak är dag bra... tabletterna som doktorn skrev ut åt mig, som jag inte ens bad om egentligen men ska äta varje dag (i livet) hjälper verkligen en hel del...på den fronten är det mycket bättre! Lill Prinsessan som för ett ögonblick glömde av att posa konverserar med sin syster tvärs över bordet...
Värstinnan hugger in på sin hamburgare... mitt lilla monster! Lille Bror satt så fint och åt... plöstligt rycker han i mig och när jag vänder mig om så ser han ut så här... sallad och dressing i hela pannan... det konstiga är att hans egen hamburgare var helt intakt! Vad kom detta ifrån? Barnen hade i alla fall kul en stund...
Varmt och svettigt! Här dricker lillebror på sin cola... igår var första gången som han fick ett helt eget mål. Jag har bara köpt hamburgare till honom innan. Och så har han fått av vår mat... Men nu är han en stor kille!
Los dos pajasos! Natuligtvis skulle de tjuvfota med min kamera när jag var inne och provade kläder...
Värstinnan och grannflickan, extradottern som naturligtvis också var med. Fina tjejer!
Nu ska här fixas picnicmat...
( Jag tror att många som läser det här säkert tycker att jag är dum i huvudet som slösar på pengarna vi fick... istället skulle man väl spara dem och använda dem när det behövs, men de var faktiskt till barnen och för att de skulle göra något kul! Även om jag fick mig lite kläder på köpet...)
Pengarna var till att göra något kul med barnen samt köpa något till dem som skulle vara som present från farbrodern.
Vi åt ute... visserligen inget flott... utan bara på MAX, men det var tillräckligt flott för barnen som inte ätit hamburgare ute på flera månader. De gånger vi har haft råd med något extra så har vi beställt hem pizza istället (ungefär en gång i månaden... kanske).
Efter att vi ätit gick vi och shoppade lite nya kläder... även till mamma och Värstinnan!
Sen gick vi och handlade en massa livsmedel...
Resten av pengarna ska vi använda till en dunder picnic vid sjön idag och sen ska vi även göra något kul en annan dag... antingen Liseberg eller Vattenpalatset. Och dessutom kan jag vara lugn tills mina pengar kommer...
Så tack Ammo!
En trött och schleten mamma, fortfarande alldeles svullen, en sak är dag bra... tabletterna som doktorn skrev ut åt mig, som jag inte ens bad om egentligen men ska äta varje dag (i livet) hjälper verkligen en hel del...på den fronten är det mycket bättre! Lill Prinsessan som för ett ögonblick glömde av att posa konverserar med sin syster tvärs över bordet...
Värstinnan hugger in på sin hamburgare... mitt lilla monster! Lille Bror satt så fint och åt... plöstligt rycker han i mig och när jag vänder mig om så ser han ut så här... sallad och dressing i hela pannan... det konstiga är att hans egen hamburgare var helt intakt! Vad kom detta ifrån? Barnen hade i alla fall kul en stund...
Varmt och svettigt! Här dricker lillebror på sin cola... igår var första gången som han fick ett helt eget mål. Jag har bara köpt hamburgare till honom innan. Och så har han fått av vår mat... Men nu är han en stor kille!
Los dos pajasos! Natuligtvis skulle de tjuvfota med min kamera när jag var inne och provade kläder...
Värstinnan och grannflickan, extradottern som naturligtvis också var med. Fina tjejer!
Nu ska här fixas picnicmat...
( Jag tror att många som läser det här säkert tycker att jag är dum i huvudet som slösar på pengarna vi fick... istället skulle man väl spara dem och använda dem när det behövs, men de var faktiskt till barnen och för att de skulle göra något kul! Även om jag fick mig lite kläder på köpet...)
Igår var en välsignad dag...
2010-07-16 @ 11:47:04Pengarna var slut... (jag har ju inte jobbat så mycket som jag behöver den sista tiden, och då har ju naturligtvis de senaste lönerna har varit ganska så vissna)... och jag visste inte vad jag skulle ta mig till!
Jag är inte så mycket för att fråga andra om jag får låna lite... kanske möjligen de stora barnen eller någon nära vän. Jag är livrädd för att be mina föräldrar om hjälp, även om det hänt någon gång då jag varit i riktig nöd.
I förrgår hade jag ungefär 67 kronor (trodde jag) på banken, jag planerade att handla för 65 kronor på kortet och sedan ta ut 100 och få minus på kontot.
Innan jag skulle gå in i affären så skulle jag checka och se så att det verkligen stämde med de 67 kronorna så att jag inte hade sett fel och att det kanske var mindre. Jag fick ut mitt lilla kontoudrag och där ser jag att de dragit avgift för internetbank... tji fick jag... jag hade endast 0.63 öre kvar. Jaha... men jag kan i alla fall ta ut 100 tänkte jag och stoppade in kortet igen för att göra det. Nope! Det gick inte... man måste tydligen ha 1 krona kvar minst för att göra det!
Vad gör man? Det var nästan så att jag började gråta där jag stod på torget med småbarnen... ingen mjölk, inget pålägg, inget bröd hemma...
Senare på kvällen fick jag låna 200 av en av stora tjejernas kille. Livräddare!
Dagen efter fick vi ett telefonsamtal från en främmande man... som varit på businessresa i Kina. Han hade något till barnen från deras farbror som bor och har sitt företag där.
Guess what! Han hade skickat pengar till barnen... först hade han tänkt skicka en massa saker, men mannen från Sverige kunde ju inte släpa med sig allt det hit hem. Så det fick bli cash istället...
Så allt faller samman... en chans på miljoner att detta skulle hända när vi behövde det så väl!
Jag är inte så mycket för att fråga andra om jag får låna lite... kanske möjligen de stora barnen eller någon nära vän. Jag är livrädd för att be mina föräldrar om hjälp, även om det hänt någon gång då jag varit i riktig nöd.
I förrgår hade jag ungefär 67 kronor (trodde jag) på banken, jag planerade att handla för 65 kronor på kortet och sedan ta ut 100 och få minus på kontot.
Innan jag skulle gå in i affären så skulle jag checka och se så att det verkligen stämde med de 67 kronorna så att jag inte hade sett fel och att det kanske var mindre. Jag fick ut mitt lilla kontoudrag och där ser jag att de dragit avgift för internetbank... tji fick jag... jag hade endast 0.63 öre kvar. Jaha... men jag kan i alla fall ta ut 100 tänkte jag och stoppade in kortet igen för att göra det. Nope! Det gick inte... man måste tydligen ha 1 krona kvar minst för att göra det!
Vad gör man? Det var nästan så att jag började gråta där jag stod på torget med småbarnen... ingen mjölk, inget pålägg, inget bröd hemma...
Senare på kvällen fick jag låna 200 av en av stora tjejernas kille. Livräddare!
Dagen efter fick vi ett telefonsamtal från en främmande man... som varit på businessresa i Kina. Han hade något till barnen från deras farbror som bor och har sitt företag där.
Guess what! Han hade skickat pengar till barnen... först hade han tänkt skicka en massa saker, men mannen från Sverige kunde ju inte släpa med sig allt det hit hem. Så det fick bli cash istället...
Så allt faller samman... en chans på miljoner att detta skulle hända när vi behövde det så väl!
Ofta klagar folk när...
2010-07-14 @ 10:40:05... det åker hela grupper med barn på de kommunala färdmedlen. Det är ofta äldre som klagar! Små tysta och snälla gamla tanter och farbröder som sitter med bistra miner och inte orkar höra barnens ljud...
Eller så är det trötta och stressade vuxna som otåligt vill komma hem efter en lång dag som gnäller. Idag är det min tur att gnälla!
I morse när jag skulle till jobbet... jag var stressad för jag hade försovit mig... så var halva bussen full med glada, tjattrande och kacklande pensionärsdamer i blandade åldrar från typ 75 och uppåt.
På bussen satt trötta människor som skulle till jobbet och så då dessa högljudda skrattande och kacklande damer... som att sitt mitt i en hönsgård!
Barn är impulsiva och förstår inte alltid när det passar sig att stoja eller inte... men damer i den här fashionabla åldern borde förstå när det är lämpligt att föra oväsen eller inte.
Så nu har jag gnällt färdigt!
Det var väl inte så mycket för att gnälla egentligen... jag bryr mig inte... folk får för mig låta och stoja hur mycket de vill. Men när jag satt där så kom jag plötsligt att tänka på och jämföra med en skolklass... för det var ungefär samma ljudnivå och de ropade till varandra i bussen för de satt inte i samlad trupp. Jag insåg att det inte är så stor skillnad på en barngrupp och en pensionärsgrupp... de var glada, förväntansfulla (skulle väl på någon utflykt med pro), stojjiga och busiga. De hade ryggsäckar packade med extrakläder och matsäck... (man tjuvlyssnar ju lite när man sitter där)
Likheterna var många med en barngrupp..
Jag hoppas att de får en underbar dag!
Eller så är det trötta och stressade vuxna som otåligt vill komma hem efter en lång dag som gnäller. Idag är det min tur att gnälla!
I morse när jag skulle till jobbet... jag var stressad för jag hade försovit mig... så var halva bussen full med glada, tjattrande och kacklande pensionärsdamer i blandade åldrar från typ 75 och uppåt.
På bussen satt trötta människor som skulle till jobbet och så då dessa högljudda skrattande och kacklande damer... som att sitt mitt i en hönsgård!
Barn är impulsiva och förstår inte alltid när det passar sig att stoja eller inte... men damer i den här fashionabla åldern borde förstå när det är lämpligt att föra oväsen eller inte.
Så nu har jag gnällt färdigt!
Det var väl inte så mycket för att gnälla egentligen... jag bryr mig inte... folk får för mig låta och stoja hur mycket de vill. Men när jag satt där så kom jag plötsligt att tänka på och jämföra med en skolklass... för det var ungefär samma ljudnivå och de ropade till varandra i bussen för de satt inte i samlad trupp. Jag insåg att det inte är så stor skillnad på en barngrupp och en pensionärsgrupp... de var glada, förväntansfulla (skulle väl på någon utflykt med pro), stojjiga och busiga. De hade ryggsäckar packade med extrakläder och matsäck... (man tjuvlyssnar ju lite när man sitter där)
Likheterna var många med en barngrupp..
Jag hoppas att de får en underbar dag!
Stackars gatubarn...
2010-07-08 @ 23:17:15... för det är vad mina ungar är i sommar!
Jag har inte lyckats så väl med att utackordera dem i år. Inte en endaste dag borta har det blivit än så länge!
Jag tänkte kanske att mina kära föräldrar skulle kunna höra av sig självmant och tex fråga om det är några barn som vill följa med till landet. De är ju pensionärer bägge två nu för tiden... men icke!
På den fronten är det tyst som i graven... om det nu är tyst där. Som tur är så är det många andra barn hemma också... så de leker och har kul hela dagarna!
Varje morgon när jag börjar klockan sju på morgonen så går jag hemifrån vid sex... och då händer det sig nästan alltid att jag får vara med om något litet fågelskådespel... buskteater a la naturelle!
I förra veckan satt det tex två skator och rotade i en papperskorg, en höll i soppåsen med näbben och den andre rotade, papperskorgen satt fast på en stolpe, nedanför stolpen och papperskorgen satt det en hare och tittade nyfiket på skatorna. Det var som att han antingen tyckte att det var för jävligt att de faktiskt rotade bland soporna eller så var det så att han var lika i gasen som dem... och satt där nere på marken och hejade på dem. "Vad hittar ni, finns det något av intresse?"
Haren är samma hare som jag fotograferat tidigare och haft med på bild här på bloggen. Honom ser jag återkommande nästan varenda morgon då jag går tidigt... även från tidigare år... om det inte var hans pappa förstås!
Ibland har han kärleken med sig... och då skuttar de fram tillsammans över gräsmattan.
Någon veckan innan det så var det en liten måsunge som flugit/ramlat ur sitt bo nere vid tunneln till torget... då var mamma och pappa mås helt galna. Flög omkring och gjorde störtdykningar och attackerade folk som gick förbi... tack vare att en dam (nerbajsad med måsskit) varnade mig så hade jag mitt paraply uppfällt när jag gick förbi skådeplatsen. De attackerade men då hötte jag med paraplyet... men fy så skraj jag var!
Idag hände nästan samma sak i närheten av jobbet. Två små måsungar (eller de var faktiskt ganska så stora) spatserade omkring på gräsmattan jag precis genade över. Jag såg dem inte förrän jag var alldeles inpå dem (hade annat i tankarna... "mina svullna ben")... vips så var mamman och pappan där och skulle skydda sina barn. De skriade och störtdök mot mig.... weeee där hade ni en supermom som sprang så fort hennes svullna ben kunde bära henne! Det fanns säkert någon morgonpigg dam eller herre som såg mig genom sitt fönster och fick sig ett muntert skratt.
På landet mitt i stan...
Jag har inte lyckats så väl med att utackordera dem i år. Inte en endaste dag borta har det blivit än så länge!
Jag tänkte kanske att mina kära föräldrar skulle kunna höra av sig självmant och tex fråga om det är några barn som vill följa med till landet. De är ju pensionärer bägge två nu för tiden... men icke!
På den fronten är det tyst som i graven... om det nu är tyst där. Som tur är så är det många andra barn hemma också... så de leker och har kul hela dagarna!
Varje morgon när jag börjar klockan sju på morgonen så går jag hemifrån vid sex... och då händer det sig nästan alltid att jag får vara med om något litet fågelskådespel... buskteater a la naturelle!
I förra veckan satt det tex två skator och rotade i en papperskorg, en höll i soppåsen med näbben och den andre rotade, papperskorgen satt fast på en stolpe, nedanför stolpen och papperskorgen satt det en hare och tittade nyfiket på skatorna. Det var som att han antingen tyckte att det var för jävligt att de faktiskt rotade bland soporna eller så var det så att han var lika i gasen som dem... och satt där nere på marken och hejade på dem. "Vad hittar ni, finns det något av intresse?"
Haren är samma hare som jag fotograferat tidigare och haft med på bild här på bloggen. Honom ser jag återkommande nästan varenda morgon då jag går tidigt... även från tidigare år... om det inte var hans pappa förstås!
Ibland har han kärleken med sig... och då skuttar de fram tillsammans över gräsmattan.
Någon veckan innan det så var det en liten måsunge som flugit/ramlat ur sitt bo nere vid tunneln till torget... då var mamma och pappa mås helt galna. Flög omkring och gjorde störtdykningar och attackerade folk som gick förbi... tack vare att en dam (nerbajsad med måsskit) varnade mig så hade jag mitt paraply uppfällt när jag gick förbi skådeplatsen. De attackerade men då hötte jag med paraplyet... men fy så skraj jag var!
Idag hände nästan samma sak i närheten av jobbet. Två små måsungar (eller de var faktiskt ganska så stora) spatserade omkring på gräsmattan jag precis genade över. Jag såg dem inte förrän jag var alldeles inpå dem (hade annat i tankarna... "mina svullna ben")... vips så var mamman och pappan där och skulle skydda sina barn. De skriade och störtdök mot mig.... weeee där hade ni en supermom som sprang så fort hennes svullna ben kunde bära henne! Det fanns säkert någon morgonpigg dam eller herre som såg mig genom sitt fönster och fick sig ett muntert skratt.
På landet mitt i stan...
Ljuva sommar...
2010-07-05 @ 02:39:55Dagarna går... ibland fort ibland långsamt.
Det har varit ett par härliga dagar med sol och värme. Barnen har varit och badat och haft kul. I lördags åkte jag direkt upp till sjön efter jobbet. Där möttes jag av barnen och våra vänner som spenderat nästan hela dagen där...
Jag fick jättegod middag som de sparat till mig. De hade grillat och haft det riktigt mysigt!
Lille Bror hade haft gräsligt kul med sin jämngamla kompis (min lilla amningspojke)... de hade sprungit runt och lekt som två små vildar.
Vi stannade ytterligare ett par timmar vid sjön innan det var dags att dra sig hemåt.
Lillebror, långhårig med lustig min... undrar vad han tänker på för att få till den minen? Han är väldigt blek den lille plutten... i år är första sommaren som han har fått springa i solen utan skyddskläder på sig. Nu har han väl lite finare färg på huden än vad han har här...
Den tandlösa prinsessan flyger i vattenbrynet... hon har tappat inte mindre än 3 mjölktänder sen skolan slutade.
Lill Prinsessan måste alltid inta någon slags posé när man ska ta kort på henne... så fort hon ser kameran komma fram så sätter hon igång att posa.
Barnen är härligt rufsiga i håret efter bad och lek!
Jag är ledig imorgon det är därför jag tillåter mig att sitt här vid denna tid... kunde inte sova så jag gick upp en stund igen. Ryggen mol...
Den sista veckan har mina ben varit så svullna så att jag knappt kan gå. Funderar på att göra ett besök hos farbror doktorn imorgon. Kanske är bäst!
Det har varit ett par härliga dagar med sol och värme. Barnen har varit och badat och haft kul. I lördags åkte jag direkt upp till sjön efter jobbet. Där möttes jag av barnen och våra vänner som spenderat nästan hela dagen där...
Jag fick jättegod middag som de sparat till mig. De hade grillat och haft det riktigt mysigt!
Lille Bror hade haft gräsligt kul med sin jämngamla kompis (min lilla amningspojke)... de hade sprungit runt och lekt som två små vildar.
Vi stannade ytterligare ett par timmar vid sjön innan det var dags att dra sig hemåt.
Lillebror, långhårig med lustig min... undrar vad han tänker på för att få till den minen? Han är väldigt blek den lille plutten... i år är första sommaren som han har fått springa i solen utan skyddskläder på sig. Nu har han väl lite finare färg på huden än vad han har här...
Den tandlösa prinsessan flyger i vattenbrynet... hon har tappat inte mindre än 3 mjölktänder sen skolan slutade.
Lill Prinsessan måste alltid inta någon slags posé när man ska ta kort på henne... så fort hon ser kameran komma fram så sätter hon igång att posa.
Barnen är härligt rufsiga i håret efter bad och lek!
Jag är ledig imorgon det är därför jag tillåter mig att sitt här vid denna tid... kunde inte sova så jag gick upp en stund igen. Ryggen mol...
Den sista veckan har mina ben varit så svullna så att jag knappt kan gå. Funderar på att göra ett besök hos farbror doktorn imorgon. Kanske är bäst!
